onsdag 28 oktober 2015
Dagens visa
Jag är fullt medveten om att alla inte analyserar grejer lika mycket som jag gör. Men har ni tänkt på hur man kan blockera andras kommunikation nuförtiden? Om nån skickar ett meddelande på Messenger till exempel som man inte svarar på så kan de inte skriva mer förrän man svarar. Nån som skickar tre sms i rad utan svar däremellan uppfattas som lätt (okej svårt) desperat. I ett vanligt samtal är det helt okej att lägga till en kommentar eller två, men icke i digitala sfärer. Skitfånigt. Jag som ibland tenderar att vara lite otålig o-r-k-a-r ju inte vänta! Tur att jag omger mig med människor som är väl medvetna om mina brister. Och förtjänster. Meddelanden från mig är ju praktiskt taget en egen konstform. Men ni behöver inte svara på alla. Bara jag får skicka så många jag vill.
tisdag 13 oktober 2015
Speaking words of wisdom
Jag är antagligen den sista jag skulle be om råd i
relationer, med tanke på att jag är en av få kvarvarande singlar i min
bekantskapskrets. Men det är ju såna personer man BORDE fråga om råd eftersom
de antagligen analyserat vad som kan gå fel i en relation mer än de flesta. Eftersom
jag lider av rätt allvarlig hybris tänkte jag nu ära er med några av mina mest
briljanta insikter från de senaste åren:
En relation kan inte handla om att ”ha rätt” eller vinna
fighter. Om man ofta handlar i konflikter (inte diskussioner, det är en helt
annan sak) där positionerna känns låsta har en eller båda parter helt
missförstått poängen med en relation. Enligt min åsikt. En relation är teamwork.
Ett team jobbar TILLSAMMANS, inte mot varandra. Det innebär att det inte kan
handla om vem som har rätt och vem som har fel utan om VARFÖR vi tycker olika
och vad det är var och en behöver. Man kan inte utgå från att ens partner är
ute efter att jävlas eller gör ”fel” med flit. I ett team utgår man från att
alla gör så gott de kan och behandlar dem så också. Därför, om ens partner gör
något som driver en till vansinne måste man fatta att det handlar om att den
personen tänker annorlunda än en själv och behöver andra saker, inte om att den
personen försöker göra en illa. Och om man på riktigt tror att ens partner medvetet
försöker jävlas, varför i helvete är man tillsammans med den personen?
En relation kan inte bygga på passion eller förälskelse.
Sånt går över. Om man vill leva sitt liv ständigt på jakt efter nya
passionskickar kan man förstås göra så, men det kommer också att innebära att
man sårar en massa människor som inte lever enligt ”slit-och-släng”-mentaliteten
i relationer. Jaja, jag vet att man vill ha Hollywood-känslor. Och attraktion
är skitviktigt i relationer. Men det är inte samma sak som att man måste bli
helt knäsvag så fort man ser sin partner, och att något är fel om man inte blir
det. Knäsvaghet är ett tecken på nervositet, och sånt känner man ofta om man är
spänd, orolig eller osäker. Givetvis är man allt det i nya relationer, personer
vi vill imponera på gör oss nervösa, själva grejen med en ny relation som
kanske kan utvecklas till något stort gör oss nervösa. Men om man fortfarande
blir nervös av sin partner sedan ett par år tillbaka har man seriösa problem.
Känslor som är positiva på helt andra sätt borde dyka upp istället. Respekt,
värme, kärlek, förtroende, en knäsvaghet av attraktionen som är resultatet av
alla de känslorna. Känslan av att det är personen man helst av allt vill
berätta saker för.
Vi imponeras ofta av historier kring personer som ”lämnade
allt för passionen” och kan kanske luras till att tro att det är så det ”borde
vara”. Men vilka relationer mår vi bra av? De människor jag varit mest
passionerat förälskad i har inte fått mig att må bra, snarare motsatsen - är
det relationer att bygga vidare på? Om man ständigt bråkar och inte respekterar
varandras jag och känslor, är det en relation att satsa på? Jag mår mycket
bättre av människor som får mig att skratta, som respekterar mina känslor och
hur jag är, som delar många av mina värderingar men utmanar andra, som kan
förklara vad de känner så att jag förstår och som ser relationer som en
möjlighet att lära av varandra och utvecklas, inte som en chans att befästa
sina positioner. För en sån relation kan jag offra ”den stora passionen” så att
jag istället kan få ”det bästa teamet”.
Men lyssna för guds skull inte på mig. Jag har ju, baserat
på resultaten, uppenbarligen ingen aning om hur man får en relation att fungera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)