fredag 6 november 2015

The stories we tell

Några av mina bästa historier går inte att berätta längre. Som när du fastnade med huvudet i vindstrappan för att du skulle kolla vilken Kalle Anka-tidning det var som låg där under. Jag skrattade så mycket att jag inte kunde ropa på pappa för att få hjälp, så du hann dra loss dig själv men skrapade upp öronen nå hemskt. Jag kan inte berätta den längre eftersom den bara går att berätta när du är med så att jag blir belönad med det där skrattet du har som kommer rakt ifrån hjärtat.

Förra året vid den här tiden delade vi på en öl, spelade spel och kollade på en film. Jag var rätt nere av olika anledningar men det var en mysig kväll. I år tände jag ett ljus på din grav precis ett år efter den där kvällen. Och jag förstår inte hur det kunde bli så.

1 kommentar:

  1. <3 vi fick så många historier, är ändå så tacksam för det.

    SvaraRadera