Nilssons jul: dan-före-dan

Ja nu kanske julkalendrar traditionellt sett börjar och slutar på helt andra dagar och sätt, men det här är min blogg så jag gör som jag vill. 

Låt mig således presentera: Nilssons jul. Eftersom jag precis sett klart hela Sunes jul från 1991 vet jag att likheterna med familjen Anderssons jul är... slående. Även om de komiska inslagen kanske är lite för interna för att uppskattas av TV-Sverige i vårt fall. 

I tomtelandet finns förstås Aslan och Zazu representerade (alla fick inte plats i kökslampan i år, vi har blivit för tunga) även om de firar jul i Gävle och enligt kattvakten har möblerat om lite i lägenheten. Matte ser fram emot försvarstalen vid hemkomsten. 

Obligatorisk yatzy till förmiddagskaffet. Som synes en mycket seriös affär. Jag vann. I lampan ser man även benen på Stefan och Stina. Själv har jag ramlat ner, mitt huvud var tydligen för stort (ja fritt fram för ordvitsar eller bara vänskapligt hån angående detta, kör ba).

På väg mot julshopping i Sollefteå. Jag blir åkrädd och kräver att pappa inte ska köra om långtradare, är millimeter från att slå runt inne affären pga snöstyltor under skorna samt börjar nästan grina när kvinnan i min ålder som sitter med en mugg med pengar utanför Ica skiner upp och säger "god jul" när hon får några ynka mynt. Dramaturgin och moralkakorna hade lämpat sig väl för sedelärande barnprogram. 

Men eftersom vi inte är något barnprogram fortsätter vi in och julhandlar för fulla muggar. Mamma sniffar doftljus och pappa visar hur en mössa ska bäras i Norrland.

Jag vet inte varför han gör så här. Jag tror att han försöker omvända mig till att bli hundmänniska men jag måste ärligt erkänna att jag inte riktigt fattar taktiken?

Walking through a winter wonderland på väg till gympa som ingen av oss är direkt skitpepp på men som vi i ett svagt ögonblick lovade varandra att vi skulle köra. Stegen är inte direkt hurtiga på vägen dit.

Men efteråt är vi så nöjda med oss själva att vi givetvis gör det alla moderna människor gör i såna lägen: tar en selfie. Och eftersom det är min kamera och således min selfie måste ju alla köra Jessikas berömda look från Skottlandsresan. 

Ingen jul utan julbad! Särskilt inte för oss som inte har nåt badkar till vardags! 

Och ingen jul utan spelkväll med Viklunds dan-före-dan. 

Sen vore det inte min familj om inte minst hälften av oss inte riktigt var klara med allt i tid. Tur att Therese paketinslagning går så fort att inte ens kameran hinner med. 

Och så dagens citat... Som är oerhört internt och kräver att man har en viss insyn i hur det brukar gå till när familjen Nilsson ska iväg nånstans:

Jag (till mig själv eftersom jag är i valet och kvalet): jamen det finns ju toaletter i Sollefteå med.

Mamma: Va? Therese ska ju inte med?

Nu ser vi med spänning fram emot var morgondagen har att bjuda på... To be continued...