fredag 4 januari 2013

Årskrönika 2012

 Jag brukar alltid basera min årskrönika (ja, det har blivit en tradition vid det här laget) på årets blogginlägg. Med tanke på att jag vissa månader det här året bara lyckats blogga en (1!) gång innebär det att årets krönika kan bli lite.. tunn... Och inte helt reflektera det breda spektrum av händelser, personer och tankar som varit en del av mitt år. Oh well. Om man, som jag, lider av kroniskt dåligt minne (jag har som jag tidigare nämnts en liten minnesdefekt som är ett direkt resultat av att jag överansträngde hjärnan i 20-årsåldern. Åh vad roligt det är att vara över 30 och kunna hänvisa till "20-årsåldern" med ett lite överlägset tonfall) finns det nämligen inte så mycket annat att göra än att hålla sig till det man skrivit ner. Hm. Men nu när jag tänker på det skulle jag ju även kunna fabulera helt fritt? JAG vet ju inte, det KAN ha hänt även om jag inte minns det?

Januari
I januari hade jag och Annika som vanligt sockerförbud.Det måste också ha varit här någonstans som Niklas och jag började titta på The Wire. Alla säsonger i ett streck (sträck? Hur fan stavas det?). Jag saknar fortfarande den serien fast vi hunnit med Oz, Game of Thrones, Dexter och delar av Suits sen dess.

Februari
I februari döptes Angels (och Andreas!) Maja. Igår försökte hon sno mina snowjoggings. De växer upp så snabbt de små liven.





Februari var även månaden då jag, återigen, försökte få nån ordning på min kroniskt inflammerade/irriterade axel. Jag tyckte kanske att fyra års smärta räckte, så jag började på massage hos Emma en gång i veckan. Det var tur, för även om axeln fortfarande gör ont rätt ofta så lärde jag känna min fina massös ordentligt. Så värt pengarna. 


Mars
I mars snyltade Annika, Denise och jag in oss på en musikklassresa till England. Närmare bestämt till en liten håla vid namn East Grinstead. Vi bodde... inte så bra och vi åt... mest skräp men vi njöt av varenda sekund. Jag älskar verkligen England. Fråga mig inte varför, det är inte bättre än Sverige på särskilt många punkter alls, men det är bara.... England. Tack vara Annikas briljanta planeringsförmåga fick jag äntligen se London också. Har inte riktigt smält det än. 
 

April
I april var det påsk. Då anordnade min Niklas världens roligaste skattjakt. Jag fick hjälp av Gullefjun att hitta sjuka mängder chokladägg (Anton Berg givetvis!) som räckte i flera månader efteråt.  

Dessutom åkte större delen av familjen Nilsson (mamma stannade hemma med höns och katter medan de riktiga hönshjärnorna drog) till Irland. Om jag älskar England finns det inte ord för att beskriva vad jag känner för mitt fina Irland. Resan dokumenterades i citat och bilder, men kanske mest i hjärtat om jag nu ska försöka mig på att vara lite känslosam. Bara en sån sak som att vi bodde precis vid Galway Bay några dagar (alla som gillar Fairytale of New York förstår storheten i detta) och att pappa äntligen fick ta plats bredvid Molly Malone gjorde det hela minst sagt episkt.

Efter goffandet och Guinness-drickandet på Irland (when in Ireland, do as the Irish do) begav jag mig till min alldeles egna näringsterapeut, Malin. Efter att ha försökt komma tillrätta med min magsjukdom via den traditionella sjukvården samt allt jag kunnat komma på på egen hand bestämde jag mig nämligen för att prova lite outforskat territorium. Malin mätte och vägde och analyserade blod och skickade ström genom kroppen på mig och presenterade sedan en kostplan som jag följde NITISKT flera månader därefter. Bland annat under mina rättningsdagar med Annika på Humlö, vilket resulterade i en del... intressanta skapelser på vedspisen. Rättningsdagarna var, förutom den något experimentella kosten, en riktig gudagåva. Få kan sätta sig in i hur mycket lärare behöver en lugn och fridfull omgivning för att i slutet av vårterminen orka ge sig i kast med hundratals elevuppsatser om SAMMA JÄVLA ÄMNEN.  

Sista april firades som sig bör i Hällsjö. Hela familjen Nilsson var ju samlad, och om det är något det här året har lärt mig är det hur mycket sådana tillfällen är värda. 


Maj
Maj innebar firande av fina Jossans trettioårsdag, en storstilad afton! Dessutom var det i maj jag skaffade ny telefon, och eftersom jag inte orkar leta rätt på bilderna från den gamla telefonen kommer endast följande månader att föräras med lämpliga bildillustrationer:

 


Juni
I juni fick jag för första gången någonsin blåsa för Farbror Blå! Jag har haft körkort i 11 år så det var väl banne mig på tiden att någon kontrollerade min lämplighet... Dessutom åkte jag på arbetsintervju för drömjobbet men insåg senare under året att det kanske var tur att jag inte fick det eftersom det jobb jag redan har blev roligare för varje vecka. 

Midsommar i Hällsjö, Saskia på snabbvisit i Gävle och en hel del lata dagar i soffan hanns också med innan den första sommarmånaden gick mot sitt slut. Jag vet att många klagade på vädret och avsaknaden av värme under sommaren 2012, men jag tyckte det var rätt mysigt jag? Vi hann se jättemånga avsnitt av diverse TV-serier?



Juli
I juli införskaffade jag ÄNTLIGEN en garderob. Det tog ju bara tre år.  Mina kläder har aldrig mått bättre. Tur det eftersom en klädbytardag med gamla tjejgänget i Hällsjö fyllde på förrådet ordentligt. Varför gör man inte sånt oftare? Jag har överhuvudtaget nästan slutat handla nya kläder, jag föredrar att snylta på vänner med samma storlek eller åka på Erikshjälpen. Det leder om inte annat till klädkombinationer man aldrig skulle ha kommit på annars?



Den nya garderoben inspirerade mig också till nya stordåd med målarfärgen (jag som aldrig trodde jag skulle röra en pensel igen efter förra årets hysteriska målarsommar) och jag pimpade ett par möbler av bara farten. Nu ser Greger (lägenheten) äntligen ut som jag vill ha den. 

Juli bjöd dock inte bara på arbete därhemma, Niklas och jag begav oss norrut ännu en gång för dans på Gussjönoret med min fina Maria (ja okej, Niklas följde kanske inte med hela vägen dit men ändå), westerndag i Hällesjö med både cowboys och explosioner och så lyckades jag pricka in en Laxfestival i Sollefteå för första gången på... 1,2,3... många år. 





Augusti
Augusti kan egentligen sammanfattas med ett ord. Ja, eller ett namn närmare bestämt: Bryan Adams. Jag förstår om det är svårt för er från senare och tidigare generationer att sätta er in i detta, men Adams var EN GUD på 90-talet för många av oss. Därför blev en helt vanlig konsert i Sundsvall något alldeles ovanligt speciellt för mig och mina systrar. 





Augusti innebar också pensions- och födelsedagsfest för mamma och Lina. Vi har varit rätt bra på att hålla igång festandet i byn det här året? 

Och så hann jag träffa min babe!
September
September brukar sällan gå till historien som något annat än galet mycket jobb för en lärare. Det var precis vad som hände i år också. Under höstterminen har jag haft alldeles för många kurser, alldeles för många elever och alldeles för många timmar i veckan att hålla reda på. Tur att en tjejfest hos Pernilla lättade upp i höstrusket och att Niklas jagade mig runt lägenheten med jämna mellanrum. 


I september var det också dags för den första jobbresan av flera under hösten. Jag vet inte varför, men jag lyckas ha ett finger med i nästan alla spel jag kan på en gång. Därför hanns det med genuskonferens och humanistiska dagar i både Falun och Stockholm och Svensklärarföreningens hundraårsjubileum (då jag skakade hand med en nobelpristagare och fick stora kändisfrossan efteråt) och kryssning med kollegorna innan oktober var slut. Ja vadå? Jobbresa kan definieras på många olika sätt.
 


Oktober
Som sagt var oktober en hektisk månad. Inte nog med det, den blev även en dramatisk månad när ett jävla bus bestämde sig för att sno min fina Nifty från parkeringen mitt inne i stan. Paff är ett ord som väl beskriver hur jag kände mig. Snopen är ett annat. Ledsen är ett tredje och fly-jävla-förbannad är ett fjärde. Med facit i hand är jag kanske inte fullt lika ledsen längre eftersom jag bytte upp mig från en Ford -87:a till en Ford 07:a utan att förlora en krona. Hur? Det involverar en gammal vän i Jämtland som ville bli av med en bil, ett snällt försäkringsbolag som betalade mer än vad jag köpte Nifty för och en helt jävla osannolik spelvinst på nätet. Summan av kardemumman=precis tillräckligt för att köpa Pixy (jag tänker inte ens börja förklara varför bilar måste ha namn).




 


November
I november firade jag ett år med min fina Niklas. Han borde egentligen finnas med under varje månadsrubrik eftersom han garanterat gjort något värt att minnas varje månad. I november nådde han dock nya fantastiska höjder då han gav mig en Modo-tröja. Best present ever. 




I november vandrade Lille Per genom Hällsjö då Hembygdskören hade höstkonsert (som hette just "Lille Pers vandring"). Jag fick vara med på ett hörn, alltid lika kul att glida in två dagar före framträdandet och låtsas som om aaaallt är luuuuugnt. Men framförallt roligt att se hur alla där hemma jobbar tillsammans och blir bättre och bättre för varje år som går. Ibland behöver jag få insupa äkta bystämning och gemenskap, och då är det tur att Hällsjö finns. 

Genrep vid kaminen
Mer skönsång under november bjöd Brad Paisley på. Jag är så sjukt glad att jag fått se honom två gånger (och särskilt att Angel kunde följa med den här gången) och jag kan garantera att jag bokar biljetter direkt om han kommer tillbaka. Varför? Det är väl självklart? För att han är Brad!

December
December förtjänar ett alldeles eget inlägg, i alla fall när det gäller jul- och nyårshelgen. Jag återkommer med det. Men vad hände före dess? Niklas åkte till Kanarieöarna. Jag rättade elevuppsatser i en vecka. Men det var okej, jag fick ju dricka chokladdrinkar med Angel i alla fall.


 

Och som tur var kom Niklas hem igen (fullastad med presenter och solbränna) precis i tid för vår julresa till Hällsjö. Men som sagt, den tar vi en annan gång. 


2 kommentarer:

  1. Vi vill se nyårsafton! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja!! Vi vill se nyårsafton, och så vill vi ha jul- och nyårscitaten (och vadå att jag borde göra såna själv också, Jessika är ju äldre än mig och ska därför alltid ligga lite före).

      Radera